Idag har jag ätit, ätit och ätit lite mer. Äppelkaka till frukoskt (himelsk!), vaniljlängd och sockerbomb till kaka till fika och nu, lite senare, cider och chips. Allt detta utöver lunch och middag då alltså. Och vet ni? Det bästa av allt. Jag har ingen ångest. Över huvud taget. Ingen alls, är inte det helt fantasktiskt? Jo, jag tycker det. För en som aldrig tillåter sig att äta sånt här är det en bedrift värd ett nobelpris. För en som ständigt går med tankar, tankar och åter tankar är det en bedrift. Och jag är så jävla stolt över mig själv.
Nu ska jag dock inte äta något onyttigt mer, på riktigt riktigt länge.
Nästa helg är det landslagsläger och på programmet står en hejdundrande massa pass, både fys, kondition och frisbee. Låter inte det lockande? Jag ska ge gärnet, allt, för att komma iväg till VM - för att platsa i U20- och INTE i U17-landslaget.




UPDATE: Fan. Nu kom ångesten.

Ett axplock av kläderna jag hittade på Gekås igår. Avfärd 07.55 och hemkomst cirkus 20.00, en heldag med andra ord! Köpte mer, bland annat en ribbad tröja och linne, ett par jeansleggins, sjal, kameraväska och hårfärg. Och ännu en leopardmönstrad topp. Tyvärr blev det inga skor, eller jacka - men det ska jag åka iväg och FÖRHOPPNINGSVIS  få med mig hem imorgon, från second hand. Ett par Vagabond-boots som jag lyckats förälska mig i. Först till kvarn är det, så det gäller att komma iväg så tidigt som möjligt. Omyy säger jag bara - vilken lycka om de blir mina!

Ibland tycker man bara om sitt utseende, OCH platta hår (L). Skojar inte när jag säger att jag gick runt med ett leende på läpparna hela kvällen (igår) pga. håret. Absolut värt mödan att slita på det ibland om det får sådana konsekvenser!
Tjatade på far min om en platt-permanent vid lunch idag, men nejdå! Det var "tänk om det" och "tänk om det.." - apropå jag bad honom att det skulle vara mer tänk OM. Men icke. Allt handlade om att det var fifty fifty procents chans att det skulle bli bra eller inte - antingen, sa han, går håret av eller så blir det bra. Han tyckte dock absolut inte att det var värt chansen... 
Så byebye beauty, ses nästa gång jag vågar lemlästa mitt hår! 

Nu har jag skrivit klart en musikuppsats som ska vara inne 10.30 imorgon för mottagandet av minst 5 poäng. 60 om det vill sig riktigt bra. Så nudå? Inte sova i alla fall - för imorgon har vi ett stort so-förhör som är sjukt viktigt för betygsättningen i den här kursen. Och eftersom jag inte har pluggat ett dugg på det måste jag skjuta upp min dejt med kudden x antal timmar denna natt. Tack för mig!

Igår satt jag vid datorn 24/7, vilket resulterade i ett anfall av migrän. Något som jag a l d r i g fått innan. Inte okej! Så idag ska jag inte sitta här mer än nödvändigt. Tänkte plugga istället, skriva en krönika-analys och lyssna på U2. Sammanställa 100 sanningar om mig själv och mitt liv och fixa 13 frågor till min pappas fest. Sedan, när det har börjat mörkna ska jag träna. Två och en halv timme, jao. Mycket efterlängtat måste jag säga!

Vet ni att jag har slarvat? Med allt. Det är inte bra, och inget jag kommer att göra något åt heller.


Dessutom har jag bestämt mig för vad jag ska viga mina tre gymnasieår på, och fjärilarna i magen irrar runt bara jag tänker på det. Samhäll-språk på Per Brahe. Det innebär att jag, förutom alla de obligatoriska kärnämnena, kommer att läsa fem språk. Ni läste rätt. Svenska, engelska, franska, spanska och latin. Plus en ekonomi-kurs i individuellt val. Jag tror att det är det perfekta valet för mig - speciellt med tanke på mina höga ambitioner i såväl skolan som utanför. Jag har ju redan bestämt mig för att jag ska bli stor,  och språk är det bästa hjälpmedlet mot en lång och brant kärriär. Åh. Jag längtar redan!
Dessutom har man ju hört ryktas om en massa snygga killar på PB. Omyyy säger jag bara! Jag kommer störttrivas.  

Jag (ottilia), josefine och agnes.