Inte nog med att jag aldrig går och lägger mig, har jag nu börjat sova jättedåligt. Har verkligen försökt nu de sista nätterna att gå och lägga mig i vettig tid, men inte då! Först och främst tar det mer än en halvtimme för kroppen att inse att det är sova jag vill när jag lagt mig, och när jag väl somnat drömmer jag jättekonstiga drömmar och vaknar typ minst 3 ggr per natt.
I natt drömde jag att klassen fick varsin bärbar dvd-spelare att kolla på en film där man sköt ihjäl oskyldiga människor i en inhägnad, i lärosyfte. Flera hundra människor stod runtomkring inhägnaden och en bödel ropade namnen på dem vars tur det var att skjuta, och hur många oskyldiga människor denne skulle döda.
Och igår natt drömde jag att jag cyklade runt på en barncykel och skrev namnen på alla i min kompis familj på deras brevlådor vid deras sommarstuga, samtidigt som jag hela tiden tänkte på hur mycket skit jag skulle få för det och försökte dölja att det var jag. På tillbaka-vägen hoppade jag för övrigt av cykeln och tog kort på den blå lagunen (fråga mig inte hur den kommit dit när det var på Öland allt utspelade sig) med min mobil, ett kort jag sedan inte visste om jag skulle radera eller inte då det kunde användas som bevis för att jag varit vid deras sommarstuga.

Antingen är jag nervös inför någonting, eller så är min hjärna helt manipulerad av saker jag inte sett, hört eller gjort. Det kan man aldrig veta, håller tummarna för att jag sover bra i natt i alla fall. Idag är det för övrigt bara 4 dagar kvar tills jag står vid stationen med packning upp till öronen och väntar på att bussen som ska frakta oss över länder och grejor ska komma..  

Idag är det bara 10 dagar kvar tills vi åker, jag har fått en halv gaderob av agnes och snart ska vi på bio. Dessutom skiner solen och det är förvånansvärt varmt ute. Hur bra kan det bli? Tänkte dela med mig lite av några bilder vi tog senare ikväll, när jag kommer hem och har hunnit redigera en del. För övrigt har agnes gjort mig extremt anvibalent genom att föreslå att jag ska börja på engelska skolan istället för att gå kvar på ad till hösten. Engelska skolan har bättre mat, bättre undervisning, bättre lärare, utväderingar hela tiden, betygssätning två ggr per termin, bal i nian, roligare avslutning osv. Men på ad har jag kvar mina kompisar, lärare som vet vad jag går för och lättare att behålla och få höga betyg. Åh. Jag vet verkligen inte vad jag ska gå någonstans.

Jag var i paradiset idag, aka Monki. Jag kunde inte bärga mig, utan roffade i fascination åt mig alla plagg som fanns i xs eller s. Halva priset i så gott som hela butiken, och jag svävade på moln. Bilder kommer imorgon tänkte jag, innan jag ska ner och grilla med fina vänner. Nu ska jag titta på film, för tredje gången på tre dagar. Igår tittade vi på Taken och i förrgår tittade jag på Slumdog millionarie. Båda lika bra och värda att se.

Ett under har inträffat! Under och under, men i alla fall en väldigt stor nyhet gällande mig.
Det skedde igår, jag och Kristoffer hade inget att göra så då beslutade jag att vi skulle traska till Maxi för att köpa mjukglass. Maxi's korvkiosk var dock stängd för dagen så vi köpte ben&jerry's istället. Chunky monkey. Bananglass med bananchoklad och valnötter, helt ekologisk glass som stödjer utrotade apor. Och jag som aldrig aldrig skulle köpa den där lilla glassbyttan med 0,5 liter glass för 50 kr gjorde det ändå. Och vet ni? Det var inte lika gott som alla säger, att man blir helt beroende och till slut inte bryr sig om priset utan betalar vilken summa de än knappar in där framme vid kassaapparaterna, men det var gott! Helt ok. Nu har jag i alla fall smakat, och jag lovar er - det lär bli fler gånger (om jag blir bjuden).

Har ni ätit ben&jerry's, och vilken är er favoritsmak i så fall?

Michael Jacksons död har chockat hela världen, något som ingen kan ha undgått att märka. Vi har varit ledsna, tagit självmord, planerat minnesstunder, gråtit, köpt massa skivor, sökt på internet, funderat på sanningen i det hela och mer därtill. Dessutom har vi hört om honom, läst om honom och skickat kedjebrev om honom och så vidare...
Det är okej att höra och läsa samma saker om honom i några dagar, men efter en vecka med samma tjat om samma person har det banne mig gått för långt. Okej, The King of Pop har dött efter ett liv av storhet och misär och han om någon ska hyllas! That's it. Men när det börjar gå så långt att nio av hans låtar hamnar på p3's topplista (musik) och alla stora tidningar skriver om princip samma saker om honom samma dag, och har samma rubriker, är det något som har gått snett. Jag kan medge att jag tycker att hela den här rabalden är intressant, att höra och läsa saker som man aldrig ens har hört talas om. Att han blommar upp nu, efter sin död, istället för då han levde. Och att han just tycks ha så stora fans att de är beredda att ge sitt eget liv för deras idol. Det är intressant, men vem vill läsa om ikonens apa Bubbles, och faktumet att Jackson aldrig hälsade på sin vän? Att familjen tvingas välja mellan att skjuta upp begravningen två-tre veckor eller låta MJ begravas utan hjärna? 
Inte jag i alla fall.   

Låt oss lyssna om vi vill, och propagera inte ut hans ande varhelst det finns möjlighet till att göra det!